Snapsvisans historia

De snapsvisor vi sjunger idag är vanligen inte så gamla. De allra flesta har skrivits under 1900-talet.

Den moderna snapsvisans upphovsman är nästan alltid anonym. Visorna lever kvar i sångblad och förs vidare enligt muntlig tradition, på våra traditionella fester.

Förr drack man minne
Däremot är det en gammal tradition att sjunga dryckesvisor. Under medeltiden kallades det rituella skålandet "minne", och minnesvisorna sjöngs bland annat på gillen och bröllop.

Det var först på 1800-talet som snapsvisesjungandet spred sig, och då främst bland studenter och i nationsliv med manskörer. Från 1920-talet har det tryckts snapsviseböcker mer regelbundet.

Museet har en databas med visor
Vin & Sprithistoriska Museet har samlat dryckesvisor sedan slutet av 1992. Resultatet har blivit en databas med drygt 9 000 visor, en siffra som ständigt ökar. På museet kan du ta del av dessa visor i en multimedia. Där kan du lyssna på 200 visor och söka bland 2 000. Museet har också givit ut Stora snapsviseboken och Stora snapsvise-cd:n.

Läs mer om snapsvisor i litteraturen
Vill du läsa mer om snapsvisans historia rekommenderar vi Christina Mattsons böcker "Helan går" och "Från Helan till lilla Manasse".